skydda din hoj

Jaja, är väl lika bra att fortsätta nu då. Skydda din hoj är ju inte ett så dåligt namn ändå. Känns dock lite jobbigt att blogga nu, som att jag ska få slut på tankar, lite som att skriva uppsats dygnet runt. Så lite ångest har jag väl, men misstaget är ju redan gjort. Jag får väl försöka.

Som ni säkert märkt på tidigare inlägg så var jag på en mindre fest hos min vän Johannes Andersson igår (japp, i min blogg hänger jag ut folk). Hur som helst kom jag på en ganska bra grejj under den festen. Jag är arbetslös, och ska man få ett arbete i lågkonjukturens dagar känns det som att man måste ha något speciellt eller kunna erbjuda någon tjänst som samhället verkligen behöver. Samhället behöver nämligen hjältar. Jag ska bli professionell hjälte. 

Enda problemet med att bli hjälte är ju att jag inte har några superkrafter, så jag kan ju inte ta mig till platsen så snabbt. Jag får helt enkelt försöka efter min bästa förmåga, antingen ta Saaben (permobilen), eller gå/springa om den inte går igång eller har slut på soppa. Sen har jag ju ingen superstyrka eller något sånt, så det är inte säkert att jag lyckas rädda den utsatte, men jag bör kunna förhindra åtminstånde ett brott per år, det är ju någonting i alla fall. Så om ni är i trubbel, skrik allt vad ni kan så kanske jag kommer till undsättning. Jag ska försöka vara ute på balkongen och lyssna så ofta jag kan. Ni måste självklart betala mig vare sig jag lyckas rädda er eller inte, det är för besväret helt enkelt. Jag måste ju kunna försörja mig. Så om ni är i fara, kom även ihåg att lägga en 50-lapp på platsen, så att jag får betalt även om jag inte hinner dit i tid. Jag menar, 50 spänn är ju inte dyrt för att kanske bli räddad, se det lite som att spela på lotto.